Topptur på Näskilsvålen #101

Slagavallen 27 december 2022

För precis 5 år sedan gjorde vi vårt 100e vardagsäventyr den 26 december 2017. Sedan dess har vi fokuserat på en vardag närmare äventyret och tillbringat massor av tid att utforska omgivningarna från fjällstugan som vi skaffade för snart 5 år sedan.

Nu kände vi oss överens. Det var dags att göra en ny utmaning med vardagsäventyr igen, för att generera lite ny energi och kreativitet i våra naturupplevelser.

Näskilsvålen är en topp vi varit på flera gånger förr under de flesta årstider. För 2,5 år på sommaren sedan mötte vi en björn på vägen tillbaka ner från toppen, vilket gör att vi minns det fjället lite extra. Det nya nu, blev att vi valde en annan väg upp. Det var en kall och klar förmiddag vi gav oss i väg mot toppen. Vi startade med turskidor några kilometer genom den skuggiga skogen i det svaga ljuset skogen. När vi kom ur den täta barrskogen och det började bli brantare ställde vi från oss våra turskidor och bytte till snöskor. Lite högre upp på berget började solen tränga fram mellan trädtopparna, och efter en stund till strålade den bleka vintersolen över oss.

Det var en kall och klar förmiddag vi gav oss i väg mot toppen. Vi startade med turskidor några kilometer genom den skuggiga skogen i det svaga ljuset skogen. När vi kom ur den täta barrskogen och det började bli brantare ställde vi från oss våra turskidor och bytte till snöskor. Lite högre upp på berget började solen tränga fram mellan trädtopparna, och efter en stund till strålade den bleka vintersolen över oss.

Den mörka vintern, badade plötsligt i ljus när vi bara hade knallvit snö, blå himmel och solsken runt om oss. Som vanligt började vinden bita i kinderna mer och mer ju högre upp på berget vi kom.

Vi gick upp till toppröset, fotade lite och tog oss sedan snabbt ner igen, eftersom det blåste riktigt kallt där uppe. När vi kom ner en bit i skogen, letade vi en liten glänta där solen silade in och tog en kopp kaffe stående, eftersom det var lite för kallt att sitta ner och fika. Sen var det bara att sätta på skidorna igen, och åka tillbaka genom den skuggiga skogen, några kilometer till bilen. En fin start på ett gäng nya vardagsäventyr.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *