SUP i soluppgången, vinterbad och trail

Stålnäs 10-12 mars 2017 – Fullmåne, soluppgång, SUP, trail och vinterbad

På fredagen plockade jag upp Lotta vid tåget redan 14:45. Hon hade arbetat i Halmstad några dagar. Det skulle bli fint väder i helgen och dessutom fullmåne, så vi planerade en helg i vår lilla skärgårdsstuga. Vi for direkt hem och packade ihop vad vi behövde på en kvart, kläder, mat, vin och vatten, och sen drog vi iväg till Stålnäs. När vi kom till parkeringen hängde vi på oss våra ryggsäckar och våra väskor och vandrade iväg på skogsstigen. Det var 6 grader i stugan när vi kom fram, men det blir dräglig temperatur på en par timmar med vedkamin och fotogenvärmare. Faktiskt är det lite mysigt att frysa lite medan vi pysslar med våra prylar och värmer upp stugan. När vi fått allt i ordning och ätit medhavd sushi, var det lagom att gå ut och beundra månskenet.

Lördag morgon: larmet går på min mobil kl 5:50. Vi hoppar upp, stoppar in lite ved i kaminen och drar på oss våra surfdräkter, för att paddla ut på SUParna i soluppgången. När jag paddlat 10 m och trasslar med kamera och paddel i samma hand tappar jag kameran i vattnet på ca 3-4 meters djup. Faan också! Jag skyndar mig att hämta ett par simbrillor och en vattentät pannlampa och försöker dyka några gånger och köra ner en båtshake, men det är för kallt och jag har inte riktigt koll på var jag skall dyka, dessutom driver jag ganska mycket med strömmen i rännan. Vi lägger ner kameraletningen för stunden och paddlar ut för att hinna med att se soluppgången istället. När vi är lagom påfyllda med soluppgångsenergi går vi in stugan äter frukost. Efter frukost kommer Lotta på att hon skall bada en stund i morgonljuset – utan våtdräkt. Burr, inget för mig på morgonen!

Lite senare byter vi om till löparkläder och springer över isen på insidan om vår udde. Längst in i viken hittar vi ett nytt spår i skogen som vi följer till ett nybyggd fårhus eller något liknande och sedan vidare till Stortjärn. Vi springer vidare till Nillestenen som vi klättrar upp på, det är tydligen Sverges tionde största flyttblock. Sen fortsätter vi och letar lite nya passager och stigar via några höga hällor som jag spanat in tidigare. På vägen tillbaka stannar vi vid Stortjärn och springer fram och tillbaka på isen där, solen gassar och det är vindstilla, helt underbart. Efter löprundan käkade vi lunch och sedan var det dax att leta kameran. Vi hittar ett gammalt cyklop i sjöboden, och sen paddlar vi runt på SUParna med huvudet i vattnet tills vi skymtar kameran, markerar den med en boj och börjar sen fiska med en håv tejpad på en lång båtshake. Till slut lyckades vi. Yes, bästa sportkameran är tillbaka igen! Mera fina bilder! Vi firar med att simma en stund på solsidan och tycker vattnet känns varmt i jämförelse med skuggsidan där vi var nyss. Rätt mycket illusion, men det känns ändå liksom skönare. Jag måste ju också bada utan våtdräkt en sväng, men fegar ganska mycket, badkruka som jag är. Ett litet dopp blir det iaf.

På eftermiddagen tar vi det lite lugnt i stugan. Vi lyssnar på en podcast, där Rich Roll intervjuar Kimberley Chambers, en supercool marathonsimmerska som härdar sin kropp extremt mycket med kallt vatten för att klara sina superlånga simningar utan våtdräkt. Jag blir som vanligt inspirerad och exalterad. Blir tvungen trycka på paus och går ut i badbyxor och verkligen lägger mig ner i vattnet, istället för att bara doppa mig, och simmar några meter fram och tillbaka för att känna att jag kan. Det tar inte så många sekunder, men upplevelsen är helt annorlunda när jag medvetet tänker att det faktiskt är vitsen att det ska bli kallt och att jag ska vänja mig. Jag gillar ju vinterbad ungefär sedan förra vintern, men är fortfarande rätt fessig. Men nu jävlar ska det bli andra bullar! Efter badet fortsätter vi lyssna och ta det lugnt. Solen går ner och månen går upp och vi är ute en stund och tar in ljuset och upplevelsen.

Söndag morgon: är jag manisk eller? Mobilen larmar igen kl 5:50. En vet ju aldrig när chansen att se en soluppgång kommer igen. Jag går ut ensam i ca 20 minuter och fotar och beundrar skådespelet – känner mig tvärnöjd. Vilken helg!

?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *