Ät och spring - om kost, värderingar och prestationer

Söderhamn 14 december 2018 

I förra inlägget talade jag om värderingar och att leva ett integrerat liv. Ett ämne som jag inte berört tidigare, apropå värderingar, är vad jag äter. För några år sedan började jag fundera på kosten i lite andra banor än tidigare, då jag mest ätit som en traditionell motionär med mycket kolhydrater, ganska mycket köttprodukter och lite grönsaker på sidan - i bästa fall. Undan för undan upptäckte jag att det inte funkade något vidare att kolhydratladda för mycket inför marathonlopp, att min mage sällan mådde bra av att äta mängder av pasta och bröd dagen före loppet och att jag mådde bäst om jag inte ändrade på min mathållning så mycket dagarna före. Jag började läsa i böcker, i tidningsartiklar och på webben skrifter av personer som Rune Larsson, Phil Maffetone och Jonas Colting om att äta mer fett och mindre kolhydrater för att må bra och prestera bättre, och att byta potatis, ris, bröd och pasta mot grönsaker. Jag började testa det i större utsträckning och märkte snart att min kropp kändes piggare av det, men jag hade lite svårt att ställa om kostvanorna helt. Samtidigt hade det en längre tid grott tankar i mig om hur illa vi behandlar djur och fåglar i olika typer av köttindustrier och även hur vi som äter kött bidrar till ohållbar antibiotikaanvändning som mycket väl kan innebära att vi i framtiden inte har några mediciner alls mot vissa bakteriesjukdomar. Ändrar vi inte på det tänkte jag , och tänker fortfarande, är det ofrånkomligt att det inte slår tillbaka på oss förr eller senare. 

 Jag började uppleva en tilltagande värderingskonflikt där mina tankar och värderingar gick mer och mer på tvärs mot mitt beteende. Upplevelsen av en värderingskonflikt handlar egentligen om att vi upplever kognitiv dissonans, dvs ett obekvämt tillstånd där vi samtidigt har två helt motstridiga tankar eller idéer och som leder till en stressupplevelse. Tanken att jag gjorde på ett visst sätt, samtidigt som jag visste att jag egentligen tycker det var helt fel blev jobbigare och jobbigare att bära. Samtidigt hade jag svårt att ta tag i att ändra mitt beteende. De största problemen jag upplevde som hindrade mig från att ta steget att äta vegetariskt var i turordning: 

  1. att det kändes krångligt och att jag inte visste hur jag skulle gå till väga
  2. att det skulle bli tråkigt och smaklöst 
  3. att det skulle kännas omanligt och att jag skulle uppleva mig som krånglig i olika sammanhang och skämmas lite
  4. att jag inte visste hur jag skulle kunna äta tillräckligt hälsosamt
  5. att jag skulle riskera gå ner i vikt och tappa muskler

Den sista punkten kändes jobbig eftersom jag har ända sedan min ungdom tampats med att jag känt mig för smal. När jag var mellan 20-25 år styrketränade jag intensivt och blev på kuppen ganska överens med min kropp, men jag har ändå fortfarande en viss rädsla för att gå ner mer i vikt. 

All de här problemen vägde under en längre tid antagligen upp min kognitiva dissonans runt köttätande och de bidrog till att jag inte förändrade mitt ätande.

Så småningom hittade jag en hel del ultralöpare och uthållighetsidrottare som gått längre i att förändra kostvanorna och som helhjärtat valt att bli plantbaserade i sin kosthållning och märkt att de mådde bättre, återhämtade sig snabbare från träning och presterade betydligt bättre. En av de personer jag blev influerad av var Scott Jurek som bl a vunnit Western States sju gånger och som skrivit en bok som heter Eat and Run. Jag testade under en par år att under en vecka i stöten äta helt vegetariskt, eller vegetariskt plus fisk då vi var på träningsveckor på Fuerte Ventura, Lanzarote och i Kroatien och kände att det funkade kanon. Jag snubblade sedan över Rich Roll´s bok Finding Ultra och upptäckte hans podcast, där han berättade om sin kost- och hälsoförändring och intervjuade mängder av högpresterande personer som berättade om hur de hittat en välfungerande vegansk kosthållning som hjälpt dem att både må och prestera bättre. Gradvis blev jag övertygad om att det var möjligt även för mig att börja äta vegetariskt. Min inställning blev mer och mer att vegetarisk kost var hälsosammare, kunde bidra till bättre prestationer och att det var mindre krångligt än jag tidigare trott.  När min semester började sommaren 2017 stod stjärnorna rätt.  Jag hade skaffat mer kunskaper och fått mer tilltro till min förmåga att förändra min kosthållning. Dessutom hade jag tid och energi över och bestämde jag mig för att börja äta vegetariskt, och i så hög utsträckning som möjligt välja oprocessade råvaror. Jag frågade min fru om hon också ville vara med och det var hon helt med på. Vi hade inte längre några barn hemma och behövde bara tänka på vår egen kosthållning, vilket gjorde det hela enklare.

 Nu har vi båda ätit vegetariskt i 1,5 år och trivts bra med det. Vi har båda i stort sett hållit oss friska, bara haft typ en varsin förkylning på 18 månader. Jag har sprungit mer än någonsin tidigare i mitt liv och i stort sett mått bra hela tiden.  Vi har lagt till fisk och skaldjur till kosten, men äter det bara då och då, t ex på julborden. Framförallt är jag nöjd med mitt beslut att inte äta kött och fågel, det känns helt enkelt rätt för mig.  Många olika faktorer bidrog till att det var svårt att ta tag i förändringen. Det viktigaste för mig var att få lite mer kunskaper och argument runt hälsa och prestationer och vad jag kunde äta. Dessutom inser jag nu att det finns tusentals fina vegetariska recept bara några knapptryckningar bort, men steget dit kändes långt innan jag börjat öva på att laga ny typ av mat.  

Jag har betydligt mindre kognitiv dissonans nu än tidigare, men brottas lite med både nyfikenheten på hur min kropp skulle må på en helt plantbaserad kost och mina tankar runt mejeri- och äggindsutrin. 

Ett steg i taget, brick by brick, är nog en bra filosofi för mig!

 

Bra grejer att ha hemma enligt mig är i alla fall:

Frysta bär

Svarta bönor

Kikärtor

Olika linser

Morötter

Sötpotatis

Broccoli

Blomkål

Grönkål

Avocado

Zucchini

Äpplen

Champinjoner

Portabello

Olika typer av chili

Vitlök

Olivolja

Nötter som valnöt, hasselnöt, paranöt, mandel, cashew 

Frön som chia, sesam, solros, hampa, pumpa

Kokosgrädde

Mandelmjölk

Kokosmjölk

MCT olja

Mandelsmör och jordnötssmör

I nuäget har vi även ägg, Turkisk yoghurt, olika ostar, kravodlat smör och grovt bröd.

 

Bland mina favoriter är:

 Stekt grönkål, äpple, chili, vitlök, med valnötter och till lite kalla tomater och mozzarella med basilika

 Biffar på kikärter, svarta bönor, morötter, ägg, mandelmjöl och mycket chili och kryddor efter smak. Färsk ruccola och tomater.

Stort fat med blandade grönsaker och svamp som steks över eld med mycket chili och olja.

 

För den som funderar på att bli mer plantbaserad är Rich Roll podcast en guldgruva av inspiration. Lyssna gärna på senaste podden där han intervjuar Catra Corbett som 53 årig vegan bland annat blev den äldsta kvinna att göra The Triple Crown of 200´s, där hon sprang tre lopp på totalt 643 miles inom 10 veckor. Dvs drygt 103 mil. Hon har sprungit ca 250 ultralopp varav 137 stycken 100 mileslopp. Bra energi där! 

//www.richroll.com/podcast/catra-corbett-409/

Peace + Plants

Cool